Sep 14 2014

Klimatrösta

Published by sanne under Miljö,Samhälle and tagged: , , ,

Det är nu det gäller
De närmsta fem åren är avgörande för om vi ska hinna vända utsläppskurvorna i tid och få till de överenskommelser som behövs.
Vem litar du på tar tag i klimatfrågan? Vem vill du skicka som ansvarig minister från Sverige till kommande klimattoppmöten? Vem känner du förtroende att lämna över framtiden till?
Vem kan du rösta på och sedan känna om tio eller tjugo eller trettio år att det var ett bra val, när du ser hur världen omkring dig förändrats?


www.klimatfallan.se

Rösta som om det gällde ditt liv.

No responses yet

Sep 12 2014

Varför ska jag vilja skicka just en skånsk kandidat till riksdagen?

Published by sanne under Samhälle and tagged:

Jag stör mig allt mer på systemet med valkretsar, faktiskt.
För som det är nu, så kan jag, som bor i södra Skåne, bara rösta på riksdagskandidater som finns på listor för valkretsen södra Skåne.

Ja, jag vet. Grundtanken är att vi ska skicka riksdagskandidater som ska representera vår del av landet. Men alltså, det är ju liksom rätt länge sedan det var ett relevant perspektiv.

För min del är det precis lika sannolikt att den person som jag tycker representerar mig, och mina åsikter och ståndpunkter, bor i Stockholm, Jönköping, Göteborg eller Kiruna. Ja, eller Skåne – men kanske lika gärna norra Skåne :-)

Jag tycker det är ett föråldrat och irrelevant system. Och extra tydligt blir det ju när vi ganska nyligen röstat till EU-parlamentet, där det är möjligt att kryssa vilken kandidat som helst som finns med på ett svenskt partis lista  – för det finns bara en valkrets: Sverige.

No responses yet

Sep 10 2014

Tåg och bygga framtiden

Published by sanne under Miljö,Reflektioner och tankar

I helgen firade Södra stambanan 150-årsjubileum. Som en del av firandet körde ett jubileumståg, med ett hundra år gammalt ånglok, från Malmö till Stockholm – och resan tog som i gamla tider två dagar.

Ett ånglok. Det vill säga ett lok som drevs på kol. Kol, som numera är att betrakta som ett av de sämsta bränslena, miljömässigt.

Jag funderade en del på det. Bortsett från den charmiga biten med gamla ånglok, så tar det ju liksom nånstans emot när man tänker på det.

Men samtidigt: Ångloken har varit med och ”byggt upp” järnvägen. Hade vi inte haft dessa koleldade lok, så hade vi förmodligen aldrig fått den utbyggnad av järnvägen som sedan i förlängningen lett till att vi numera kör eldrivna tåg kors och tvärs i landet.

Ibland måste man få lov att börja någonstans. Även om lösningen inte är perfekt från början. Även om det behövs modfieringar efterhand. För annars kommer ju inget alls att hända. Man kan inte åstadkomma det perfekta direkt. Då hade vi suttit kvar utan eld och hjul.

Det tänker jag på när jag gång på gång hör kritiken mot att Region Skåne skaffat ett par väldigt dyra vätgasbilar, fast att det knappt finns tankmöjligheter för dem än. Nånstans måste man börja. Hur ska man annars kunna komma framåt?

No responses yet

Sep 10 2014

HP 1, 5, 2 och 6

Published by sanne under Föräldraskap and tagged: ,

Det är mycket Harry Potter för tillfället…

Vi har sedan tidigare läst de första fyra böckerna för tioåringen (fast när han inte var tio år, då…). Jag tror att jag läst två av böckerna och min man två av dem. Men seda fick det vara lite paus innan vi fortsatte. För det är en sådan drastisk förändring i serien, från ganska lättsam och småkul läsning till mycket mörkare och mer komplicerad och vi tyckte helt enkelt att han behövde bli lite äldre först. Men för ett tag sedan började jag läsa femte boken (Harry Potter och Fenixorden) för honom.

Fast det drog ut på tiden ganska länge i läsningen. Många saker som kom emellan som gjorde att det blev många kvällar utan läsning. Långa kapitel. Tjock bok. Sexåringen började tröttna på att jag läste för storebror varje kväll och att han fick nöja sig med pappa ;-) Så jag lovade att jag skulle börja läsa första Harry Potter-boken för honom när jag var klar med femman för tioåringen.

Sedan blev det av olika skäl så att jag började med ettan för sexåringen innan jag var klar med femman för tioåringen… Och alltså har jag under ett par veckors tid parallelläst två Harry Potterböcker…

Det är lite speciellt att läsa Harry Potter för sexåringen. Egentligen är han för liten – det är för komplicerat, både vad gäller språk och handling. Å andra sidan kan ha redan handlingen – på ett övergripande plan – eftersom han spelat storebrors lego-Harry Potter-spel på Playstation. Och det är spelet som hans hela uppfattning av Harry Potter grundar sig på. Därmed kändes det på ett sätt extra angeläget att faktiskt introducera ”den riktiga” Harry Potter-världen för honom :-)

Vad gäller Harry Potter 5, så insåg jag under läsningen för tioåringen att det förmodligen var första gången jag läste den på svenska. Flera av de senare böckerna har jag och min man läst på engelska så fort de kommit ut, typ – för vem ids gå och vänta ett år eller så på en översättning när man vill veta hur det går? Men samtidigt så är min engelska inte å fantastiskt bra. Bra nog för att förstå handlingen, ja, men inte för att få med alla nyanser och detaljer. Speciellt inte när det samtidigt är ruskigt spännande och man har bråttom att läsa – då blir det liksom att mycket mest blir skummat. Därför har det känts som att jag nu läst många saker i femman för första gången.

I förra veckan lästes båda böckerna ut. I helgen blev det därför filmtajm – för vi har alla åtta filmerna som box. Jag och min man har förstås sett alla filmerna när vi köpte boxen, men åtminstone för min del var det då länge sedan jag hade läst böckerna. Jag har alltså aldrig sett filmerna så nära inpå efter att ha läst böckerna.

Första filmen var väl okej. Visst, mycket som skulle klämmas in på ”kort” tid, så en hel del hoppades ju över och komprimerades. Men ändå, helt okej.

Femman-filmen däremot var faktiskt riktigt usel. Efter att nyss ha läst boken, med enorma mängder detaljer, men också med spänning och intrig och djup, så kändes filmen riktigt pinsam. Det kändes mest som att man tagit slumpmässiga delar av boken och kastat in huller om buller. Ordningen stämde inte. Saker hände på helt andra sätt. Bärande händelser gjordes av andra personer och på andra sätt än i boken. Och allting gick så hysteriskt snabbt, så det fanns liksom aldrig någon chans att bygga upp någon vettig känsla, utan det kändes egentligen mest som ett märkligt maratonlopp, där man skulle hinna springa igenom och få med tillräckligt mycket av historien. En fruktansvärd besvikelse, faktiskt.

Den här veckan har jag börjat läsa tvåan och sexan för dem. Jag känner att det här kommer att bli ännu mer förvirrande som parallelläsning…

Och tvåan är, som sagt var, en barnbok. En okej bok, men ändå, något jag läser som förälder, för mitt barn.

Sexan däremot… den griper tag i mig. Även denna är det första gången på svenska. Och jag ser det som riktigt besvärligt att högläsa den. För det innebär att jag ju inte kan fortsätta läsa när jag vill. Inte kan gå upp i och ägna varje stund åt. Utan jag måste vänta tills jag kan läsa nästa kapitel nästa kväll.

Fast jag fuskar lite och bläddrar framåt. Och fastnar i Hary Potter-wikis på nätet och sånt…

No responses yet

Sep 07 2014

Jag har så svårt för när det händer onödiga saker

Published by sanne under Irriterande,Jag and tagged:

Onödiga, meningslösa saker. Saker som inte hde behövt hända. Saker som på ett kort ögonblick, av kort obetänksamhet eller brist på uppmärksamhet eller trötthet, ställer till med en massa elände. Oavsiktliga. Ingen som vill någon nåt illa, men det bra blir fel. Men ändå leder till en massa problem, eller jobb, eller trassel. Och kostnader. Och kräver massor med ork och tankeverksamhet.

Som att mannen idag backade på ett stort släp och vi nu inte har någon bakruta på bilen. Ja, och en lite småtrasig baklucka i övrigt också.

Helt meningslöst. Helt onödigt.

No responses yet

Sep 06 2014

Septembersådd och -sättning

Published by sanne under Trädgård

Det har varit strålande soligt och svettigt varmt idag. Medan barnen häckat inomhus framför skärmar (den ene för att han var sjuk, den andre för att de är typ omöjligt att hålla honom borta när den förste hålls där), har jag varit ute i trädgårdslandet. Ryckt och hackat ogräs, grävt bort vindor, och fått det lite lite drägligare i en liten del av trädgårdslandet.

Och så har jag slutligen fått lite saker i jorden som jag skulle fått dit för länge sedan, var det tänkt:

  • Sått palsternackor
  • Satt en liten plätt med en sen omgång potatisar (för jag läste nånstans att man ska kunna göra det och tänkte att då testar vi väl)
  • Tryckt ner klyftor från två vitlökar

No responses yet

Sep 06 2014

Som en tjuv på blanka dagen

Published by sanne under Jag,Samhälle and tagged:

Jag skulle dela ut lite valreklam, för ”mitt” parti.

Fy sjutton vad det tar emot. Så pinsamt det känns.

För alltså, jag vill ju bidra till att folk röstar på ett sätt som gynnar miljön. Det är viktigt. Och hur ska de kunna välja att rösta på ”mitt” parti, om de inte får någon info? Så jag känner att det är viktigt att göra nåt.

Men det där med att stoppa reklam – om än för något jag står för – i folks brevlådor. Usch så genuint pinsamt. Tänk om någon ser mig! Tänk om jag lägger broschyren i lådan hos någon som är politiker för något annat parti – sannolikheten för det är ju ganska stor. Tänk om någon blir sur på mig.

En hel del lådor har ju dessutom lapp med ”Nej tack till reklam” och liknande. Då tar det emot extra mycket. Egentligen vill jag ju respektera det. Samtidigt så är det rimligen de människor som vill slippa en massa onödig reklam som borde vilja rösta för miljön? Och om de då inte får veta vad partiet vill lokalt…? Jag önskar att jag hade haft med mig en penna och ett postitblock, så att jag kunde skriva lappar och sätta på det förtryckta materialet: ”Förlåt att du får denna fast du inte vill ha reklam, men jag fick intrycket att du faktiskt bryr dig om miljön, så jag ville ändå ge dig den här.” Men jag har ingen penna och inga extra papper. Så jag lägger ändå till de allra flesta och hoppas att de inte blir sura. Men det tar emot. Samvetet gnager. Hur jag än gör gör jag fel.

Jag känner mig som en tjuv om natten där jag ömsom cyklar, ömsom går, öppnar postlådor och släpper igen locken så tyst jag kan. Nej, fel. Jag känner mig som en tjuv på blanka dagen, för jag har ju inte ens skydd av mörkret.

Jag är verkligen inte gjord för det här. Det är inte min grej. Jag har spärrar som är i vägen för att syssla med sånt här.

No responses yet

Sep 06 2014

Inte diabetes

Published by sanne under Jag and tagged: ,

Det kom med posten i förrgår, provsvaret från provtagningen i fredags:

Blodsockerproverna var helt normala, även långtidssockret. Du behöver således inte kontrollera detta igen om du mår bra.

Oj.

Jag som liksom nånstans ändå har förberett mig på att få ett annat sorts svar. Jag vet ju att jag väger för mycket, motionerar för lite – och har diabetes i släkten.

Men alltså… då är det lugnt, alltså?

No responses yet

Aug 31 2014

En del av klimatanpassningen är att vi måste ha en Plan B

Published by sanne under Miljö,Samhälle and tagged: , ,

I Sydsvenskan kan man läsa om en person i Malmö som var nära att drunkna idag, eftersom hissen fastnade och vattnet från skyfallen fortsatte att rinna in i hissen. I sista ögonblicket lyckades hon ta sig ut. Efter vad jag förstått är hon inte ensam om att ha råkat ut för ungefär detta idag.

Den sortens händelser måste vi också ha beredskap för i det klimat vi har att vänja oss vid, där de extrema väderhändelser blir allt vanligare. Klimatanpassning handlar om detta också: att förebygga den sortens händelser. Genom att se till att hissar inte vattenfylls vid skyfall – eller se till att människor inte tar hissen i dylika situationer.

På grund av den rådande situationen – många bussar som ”kört fast” i vattenmassor under viadukter och liknande – så har all stadsbusstrafik i Malmö ställts in idag. Tågen på Ystadbanan är också inställda mellan Hyllie och Ystad. Regionbussar går men med stora förseningar.

Och alltså, det är ju okej för sådana som mig. Jag kan jobba hemifrån om det krisar – inte alltid, men jag har i alla fall möjligheten att anpassa mig efter väderhändelser till viss del. Och många med mig – men på en glidande skala. De allra flesta har jobb där de behöver vara på plats, och där en missad arbetsdag också innebär förlorad arbetsinkomst. Men framför allt finns det människor som har yrken där de faktiskt måste kunna infinna sig. Människor som arbetar inom vård och räddningstjänst, till exempel.

Om vi ska bygga ett hållbart samhälle, där folk tar sig till och från jobb med kollektivtrafik, så måste de också kunna lita på att de inte behöver ha andra sätt att ta sig till jobbet. I alla fall de människor som verkligen verkligen behöver ta sig till jobbet. Och samtidigt så finns det ju situationer som denna, när det faktiskt är omöjligt att köra normal trafik.

En del av klimatanpassningen måste därför rimligen vara att ha en plan B. En reservturlista för kollektivtrafik för situationer som denna – med turer som bara är öppna för den kategori människor som har jobb som innebär att de måste vara på plats, för andra människors liv och hälsas skull. Som sagt var, vård och räddningstjänst och annat liknande. Turer anpassade efter var det bör gå att köra även i dessa situationer (det borde förmodligen gå ganska bra att räkna ut?). Och om det behövs någon form av ID som talar om att man är berättigad att följa med.

För det är ju en sak när det här hör till ovanligheterna. Men vi behöver ha beredskap för att det här blir vanligare.

No responses yet

Aug 31 2014

Även du behöver hålla koll på väderprognoserna

Sedan någon gång i mitten av veckan har väderprognoserna utlovat löjliga mängder regn för idag söndag. Exakt vilka mängder det handlat om i prognoserna har varierat, men generellt har det legat mellan 20 och 45 mm på ett dygn. För alla de vädertjänster jag kollar (dmi.dk, smhi.se, klart.se och vackertvader.se/yr.no).

Visst, det händer ju ibland att prognoserna visar så höga världen vid ett prognostillfälle, och sedan när nästa prognos kommer några timmar senare så är det bortplockat igen. Men den här gången har det som sagt legat kvar där, hela tiden, även om intensiteten som utlovats varierat.

På yr.no anger man även intervallet man tror regnmängderna ska komma att ligga mellan. Innan jag gick och la mig i fredags kväll räknade jag ihop deras siffror och konstaterade att de innebar att det skulle kunna komma mellan 15 och 90 mm hos oss under söndagsdygnet. (Utöver det skulle det regna både lördag och måndag.)

Och ja, jag har tittat på väderprognoser även för andra delar av södra Skåne. Inklusive Malmö.

Igårkväll satt jag och undrade lite över att SMHI inte hade gått ut med någon varning. DMI däremot hade gåt ut med nivån under varning, alltså ”risk”, både för Själlande och Bornholm. Vilket ju var ett tydligt tecken på att även Skåne borde beröras…

Igårkväll fick vi en hel del regn: 15 mm, varav omkirng 10 mm kom på en halvtimme-timme.

Men idag har vi inte fått så väldigt mycket. Bara 7-8 mm hittills, och när vi gick upp i morse hade det inte hunnit komma mätbara mängder. Söndagens regn har istället kommit huvudsakligen i västra Skåne. Värst drabbat verkar Malmö (85 mm) och Vellinge vara. Och Köpenhamn (100 mm). I Malmö är stadsbussarna inställda, liksom tågen mellan Svågertorp och Svedala samt ett antal vägsträckor, och många källare är översvämmade.

Det märkliga är att folk verkar tagna på sängen. För SMHI hade inte gått ut med någon varning (den kom först idag på morgonen). Och då verkar det som att ingen liksom noterat att det kunde bli mycket regn. Till och med Räddningstjänst Syd är tagna på sängen.

Jag har lite svårt att fatta det.

För mig är det en självklarhet att man behöver hålla koll på väderprognoser. Ha beredskap för vad som kan komma. Oavsett om det gäller stormar, skyfall eller snöoväder. Och att det inte gått ut någon vädervarning är ingen garanti för att vädret inte blir riktigt besvärligt. Vi har blivit insnöade eller haft svårt att ta oss hem på grund av igensnöade vägar även när SMHI inte tyckt det varit befogat med någon varning. Väder är oförutsägbart, även med modern teknik – hur illa något blir beror på små små detaljer. Som exakt vindriktning vid ett visst tillfälle och hur det samverkar med var himlen öppnar sig.

Och ja, jag är en vädernörd, visst är det så. Men på något vis tycker jag ändå att det bör ligga i var och ens intresse att hålla lite koll.

Men det är som att många liksom inte tror att vädret inte berör dem. Eller, att vädret bara handlar om att kunna åka till stranden eller om man behöver ha paraply med sig. Att de liksom skulle vara frikopplade och oberoende.

Och ja, jag uppfattar att den uppfattningen är mer utbredd bland folk i städerna. Det är folk i städerna som inte riktigt fattar hur det kan se ut på Söderslätt och Österlen när snöstormen drar fram.

Men när det gäller skyfall tror jag städer är mer utsatta? Hårdlagda ytor, tättbebyggt och så där. Ingenstans för vattnet att bli av, och fler system som kan paja.

Det borde ligga även i stadsbors intresse att hålla koll på väderprognoser. Visst, jag kan hålla med om att SMHI borde ha gått ut med en varning. Men för den som använder sig av infon på SMHI:s webbsida eller på annat sätt håller sig uppdaterad så kan det här inte gärna komma som en överraskning.

Sen är det en annan sak att det förstås inte hade hindrat regnet. Men det skadar knappast att vara beredd, om man säger så.

No responses yet

Next »